Hemma efter två och en halv vecka
Hmm mycket intressant, jag skrev detta igår men lyckades på något vis inte publicera det…suck
Jag har just fått upp ögonen för något sen jag skrev sist: De är de som du litar på mest, som sårar dig djupast och då räknar jag inte familjen i det här fallet då de självklart är det allra närmaste för mig…
Ingen dator, ingen hockey, ingen hund, ingen katt, inga hästar, ja listan kan göras lång sett till vad jag missat under de veckor jag varit i Umeå. Under Magnus Wernbloms hyllning satt jag och svor över att radiosporten rapporterar så dåligt och att mina syskon var där men inte jag! När jag kommer hem på kvällarna eller dagarna ibland, sätter jag mig på kontorsstolen, suckar och inser att det inte kommer komma en hund som är galet glad och ingen kissekatt som jamar då hon vill något, tänka sig :P
Okej, jag kanske är löjligt 
skiter jag i, jag må vara Umebo nu men jag råkar tycka om min barndomskommun. Och JA jag ska stanna i Umeå i fyra och ett halvt år till men det innebär ju inte att jag inte saknar min ”egen” kommun 
Kursen jag läser nu är ett enda virrvarr, på måndag börjar jag min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) är där mån och tisdag och sedan v. 51 och tre dagar v. 2 och 3 dagar v.3 så jag kommer att få vara hemöver lite titt som tätt framöver. Sen börjar ”jullovet” som inte är lov, den 20 december 
Firar jul hemma, det blir säkert lika mysigt som vanligt.
Angående VFU:n så fick jag äntligen tag på min LLU:are (lokala lärarutbildare) och hon verkar supertrevlig 
Har fortfarande inte haft ekonomiska resurser att skaffa mig en dator, så jag har hållit tillgodo med unviversitetets till skolarbeten som krävt det och i övrigt har jag helt enkelt avstått. Det är läskigt vad beroende man egentligen är…men jag klarar mig Lite trist bara då man lätt kan vara i kontakt med vänner och familj över nätet och sen att stå och betala bredbandet utan att kunna använda det känns lite surt
Men livet är inte lätt och det är jag glad över! Tänka sig vad positiv jag blivit på senare dag
Hoppas ni alla har det bra!
/Elin