Min resa som lärarstudent

Ska snart ge mig, kom bara att tänka på en sak helt och plötsligt. Mina betyg. Jag var supernöjd med mina betyg från högstadiet, nöjd i alla fall och gymnasiet ska jag heller inte klaga på MEN…från gymnasiet är det 4 betyg jag inte är nöjd med. Jag ska hålla tyst eller skärpa till mig, ja jag får höra det rätt ofta när ämnet kommer upp MEN…jag vet att jag kunde bättre och därför kan jag helt enkelt inte vara nöjd.

Har ni någonsin blivit tillsagd eller fått påpekat att ni har för höga krav på er? Förmodligen en hel del av er. Grejen är den att de krav jag ställer på mig själv är baserad på vad jag vet att jag klarar av och om jag då inte lever upp till dem tycker jag det är helt okej att inte vara nöjd. Jag kanske behöver höga krav för att funka helt enkelt. När man vet att man har gjort sitt bästa kan man vara nöjd tycker jag, men har man inte gjort det…

Ja det är inte lätt, det här med förväntningar på mig själv har jag i princip lagt ner helt för den delen. Det känns som inget vits att göra mer en det man ska, utan vidare ansträngning, ett G på universitet är ändå det näst högsta Samtidigt tycker jag faktiskt att det är lite jobbigt att vara utan ”press” att prestera i olika sammanhang, det är som därifrån jag hämtar min motivation, att folk förväntar sig saker.

Förmodligen dumt att ens ta upp det här, men men den smällen får jag ta och nu vet ni ju hur jag tar mig genom vardagen i alla fall I ”positivitismens” anda är allt negativt positivt

Hockey ikväll förresten, har jag skrivit det i något inlägg? Nu har jag gjort det i alla fall, möjligt att jag återkommer tack vare det

//Elin

Jag har nästan, nästan, nästan tittat på frågorna inför tentan, har problem med en av dem för tillfället… ovanligt upplägg inför tenta men det är väl skönt antar jag, så får man inte lika mycket ångest. Hoppas nu bara att det inte är våra lärare som tror att vi har förstått dem då vi tolkat det på ett helt annat sätt…Vi har skrivit egna frågor till tentan, en per grupp och ja…2-3 av alla frågorna ska de välja ut har de sagt…ja…

Har hjälpt pappa att skotta snö ifrån taket på en av de byggnader vi har här hemma. Det var bra styrketräning och dessutom har jag och lillebror varit ute med hunden i djupsnön och kutat i snödrivorna. Det går faktiskt inte att sitta inlåst i tolv timmar och plugga bara för att man egentligen borde göra bort det på en gång. Måste plugga klart imorgon och sätta igång med lite röstövningar. Har tenta på onsdag och tisdag går i princip bort, ska sedan till logopeden direkt efter tentan och lunch förstås. Måste öva på att öka röststyrkan och inte bara höja rösten, sedan kämpa med det lilla knarret i slutet av meningarna

Nä nu ska jag fortsätta vara nyttig, tänka bara jag skulle lämna en snabb rapport

//Elin

Blir galen, kände mig verkligen peppad för essän och det är ett underbart ämne att skriva om sitt språk, men, Men, MEn, MEN jag har alldeles för mycket jag vill berätta om min reflekterande sida tycks sova idag. Utkastet ska vara klart klockan 18.00 och nu har jag blivit tvungen att stänga ner ****** för jag sitter fast FAST!

Istället måste jag nu alltså tvinga mig själv att fortsätta läsa, boken är fortfarande bra även om den efter vändningen i mina ögon blev mindre bra, men i alla fall. Synd bara att mina ögonen är fruktansvärt trötta och det är svårt att koncentrera sig då….

Ja ja later// Elin

Dagens schema:

Uppstigning 9.00 –> Frukost
Plugg till kl. 11.00, hann läsa ut litteraturläsning som utforskning och upptäcksresa.
En kort paus med konversation med mamma på msn, sedan yoga
Yoga till klockan 12.10
Tillagning av lunch som sedan åts upp
En kort paus vid datorn och sedan nästa bok – Boksamtal, 10 kap. ca. 70 sidor
14.05 springer jag till köket för att hinna prata med systrarna på msn ”samtidigt” som jag hämtar grädde, bunke och visp i köket. Nu är det fika som gäller

Japp än så länge har jag skött mig bra idag och nu ska jag belöna mig själv med lite grädde och krabbelurer

Har inte yogat på alldeles för länge och det var skönt, var dock helt ”spaghetti” i kroppen då jag var klar och gick iväg för att laga mat

Idag är det fint väder, solen lyser och det snöar lite lapphandskar, väldigt glest

Nu ska jag fika ha de gött!

//Elin

Det är fredag idag. Fredagen den 6 februari. Dagen efter torsdag och dagen före lördag. Just det, det är lördag imorgon. Lördag och melodifestivalen. Undra vart de skulle vara imorgon. Inte Skellefteå, det är nästa vecka…tror jag. Skellefteå är bättre än Modo om man ska lita på tabellen. Tabellen där Modo för tillfället ligger nia. Nia i tabellen och åtta matcher kvar av grundserien, nog torde det bli tillräckligt med vinster för slutspel. Vinster, Sverige vann mot Ryssland igår. LG Hockey games, SWE-RUSSIA 5-4 tror jag det blev. Jag skriver tror för jag kommer inte ihåg just nu. Kommer inte ihåg, men jag såg hela matchen. Matchen, ja den var bra i första perioden sedan gick det lite utför. Utför, imorgon ska jag gå ut till Ersboda med S. Pratade med henne för ett tag sedan, trevligt att man har lite folk man känner sig hemma med här i alla fall. Fast alla jag träffar som jag inte känner mig riktigt hemma med är i och för sig trevliga.

Nä nu orkar jag inte fortsätta mitt lilla experiment, jag har blivit smittad av att läsa böcker av Per Nilsson tror jag.

Idag har jag läst ut en bok inför nästa vecka, duktig flicka, jag har bakat en limpa, mums, jag har påbörjat skrivningen av min essä…och lite annat smått. Usch vad jag fryser om fötterna. Inte mycket till värme i det här rummet emellanåt. Det jag tänkte på var att jag kommer lägga upp min essä när den är färdig. Någon gång vid 20 feb. med andra ord. Handlar om mig och mitt språk, väldigt kul att skriva men jag har så mycket idéer att jag blir galen. Inte galen bara lite smått handlingsförlamad. Det är en sak att inte komma på någonting, men det är minst lika jobbigt att komma på för mycket tycker jag.

Hoppas ni haft en bra dag! //Elin

Jag har nu gjort allt jag ska inför morgondagen, för att inte upprepa det jag gjorde igår. Dvs. skjuta upp läsningen så att jag tvingas sträckläsa alldeles för länge och för sent. Så sent blev det inte men jag brukar tappa motivationen då det börjar dra sig mot kvällen. Så idag har jag gjort allting jag ska på en gång

Snart har jag avslutat första momentet i Svenska 1, det känns bra och kul. Ska skriva tenta den 18 och sedan en essä som examination för språkdelen. Mitt språk och jag är arbetstiteln. Den första uppgiften (vad jag kan minnas av det senaste halvåret) som jag kännt mig engagerad för

Sedan har jag dragit ihop ett mini-projekt för att fördriva tiden Som om det inte skulle räcka med plugget. Nä anledningen är faktiskt att jag vill ha något att trixa med som jag verkligen brinner för och jag skulle inte påstå att det är ett direkt avancerat projekt. Det handlar helt enkelt om att jag inte vill tappa kontakten med alla de underbara människor jag lärt känna under min gymnasietid.

Hur snabbt gick inte det där att skriva, jag gillar verkligen tangentbordet på min dator Kanske borde ta tid någon gång för att se hur snabbt jag skriver ett A4 med ord eller någonting. Hrm….kändes inte så relevant eller intressant, men det kanske är bra att veta Jag har allmänt dålig humor idag så det är bäst att jag slutar att skriva innan jag drar något annat dåligt skämt.

För er som alltid haft problem med de/dem-valet emellanåt (JAG) kan jag meddela att de skriver man när det handlar om subjekt och dem skriver man när det handlar om objekt. Så de för huvudrollen och dem för birollerna…yeah det var pedagogiskt och didaktiskt på en och samma gång Hoppas jag inte förstått det fel nu då bara…:P

Ha de gött! //Elin

Vi läste en bok av Ulf Teleman (tror det var den i alla fall…) på svenskan i veckan. En bok som behandlar skrift- och talspråk. I den fanns ett stycke som diskuterar dessa fantastiska formuleringar som man tycker sig ha, men som hinner ”försvinna” innan man sagt dem. Sådana meningar som brukar kommenteras med ”jag hade det på tungan…” exempelvis. Enligt Teleman och hans vetenskapliga källor så har man aldrig de där fantastiska formuleringarna, man har stoffet att skapa dem och det är därför det känns som om man fick världens bästa idé. Så härmed ska jag ge upp med att gräma mig över den suveräna tanken jag jsut hade

 Nu till den lilla insikten jag fått sedan jag började på universitetet. Jag ber alla er som läser att inte tolka det här som bokstavligt och tackar för det.

Jag är inte smart.

Varför säger jag så för? Ja för det första för att jag aldrig själv har klassat mig som smart även om jag klarat mig genom saker och ting hyfsat. Men den riktiga insikten består av att jag har insett att hur mycket skola jag än tar mig igenom med hyfsade resultat, så är det inte ”verkliga livet”. Jag kanske klarar mig bra i skolan, tillräckligt som det är nu i alla fall, men jag känner mig vilse då det är dags att börja leva ”på riktigt”.

Med andra ord; att vara smart för mig är att vara som många av mina nära vänner. Driftig, ansvarsfull, tvekar inte inför simpla beslut (även om man tänker efter), känner sig själv, ja listan kan göras lång men där har ni några exempel i alla fall.

Jag måste verkligen sluta att skriva i alla fall…och liksom…ju…så och alla andra fraser som kommer om och om igen…jag ska ju bli svenskalärare för sjutton

Ha de göttans // Elin

Jag tyckte att jag var så duktig när jag redan under min praktik i förra kursen började leta efter litteratur till den jag läser nu. Jag hade till och med börjat ta mig igenom den. Så vad är problemet? Jag tänkte inte längre än första veckan och nu är alla övriga böckerna som jag behöver till första momentet: utlånade!!! I både Umeå, Övik och på universitetsbiblioteket i Umeå!!! SUCK säger jag bara. Tänk om man för en gångs skull kunde få ha turen på sin sida.

Saken är den att jag gått över till att försöka hitta litteraturen på budgetvis. Det är ingen mening att köpa böcker för 300 kr styck när det finns bibliotek, problemet är bara att det finns för få böcker…eller för många studenter

Har roat mig med att läsa Elsa Beskows Solägget för vår kanin idag…ja jag har alltid sagt att barnböcker är berikande…hmm ja.

Nu ska jag sluta irritera mig över mig själv och gå och lägga mig. Inte heller upplyftande att Modo förlorade…suck åt allt. Ja där fick jag för att jag hade förhoppningar på 2009…

//Elin

Har just anlänt till universitetet, hunnit med att kolla mailen och ska på retorikföreläsning klockan 9.00 Ska bli intressant då jag gillar retorik väldigt mycket. Det snöar ute och jag höll på att falla ihjäl mig då jag kom in här, är typ plastgolv och med snö/is under klackarna (som dock bara är typ två cm) så är det farligt.

På fredag ska jag iväg till Övik (5.30 på morgonen…) för att kolla vad UF-mässan har att erbjuda i år. Främst vill jag så klart dit för att titta på lillasysters och hennes kompisars företag, de gör superfina ramar av hästskor, ska bli spännande att se den nya versionen också Hade egentligen tänkt stanna till Umeå tills jag åker hem till jul (eller först en veckas praktik iofs) men nu kom mässan så då blev det så ändå.

På fredag nästa vecka har jag tenta och sen ska jag ta första bästa bussen hem, i värsta fall måste jag vänta på den som inte är i Övik förrän 15.15 och då springa iväg till tandläkaren för det är nämligen då jag ska vara där :S

Börjar bli ganska less på att inte ha dator, men det finns ju alltid möjlighet att sitta (stå som jag gör nu) i datalabben på Umu eller på UB (universitetsbiblioteket) men ja, man blir ändå som begränsad…

Nu har jag lite annat jag måste fixa innan jag kilar iväg till Nv-huset men ha de gött tills vi hörs!

//Elin

Hmm mycket intressant, jag skrev detta igår men lyckades på något vis inte publicera det…suck 

Jag har just fått upp ögonen för något sen jag skrev sist: De är de som du litar på mest, som sårar dig djupast och då räknar jag inte familjen i det här fallet då de självklart är det allra närmaste för mig…

Ingen dator, ingen hockey, ingen hund, ingen katt, inga hästar, ja listan kan göras lång sett till vad jag missat under de veckor jag varit i Umeå. Under Magnus Wernbloms hyllning satt jag och svor över att radiosporten rapporterar så dåligt och att mina syskon var där men inte jag! När jag kommer hem på kvällarna eller dagarna ibland, sätter jag mig på kontorsstolen, suckar och inser att det inte kommer komma en hund som är galet glad och ingen kissekatt som jamar då hon vill något, tänka sig :P  

Okej, jag kanske är löjligt skiter jag i, jag må vara Umebo nu men jag råkar tycka om min barndomskommun. Och JA jag ska stanna i Umeå i fyra och ett halvt år till men det innebär ju inte att jag inte saknar min ”egen” kommun

Kursen jag läser nu är ett enda virrvarr, på måndag börjar jag min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) är där mån och tisdag och sedan v. 51 och tre dagar v. 2 och 3 dagar v.3 så jag kommer att få vara hemöver lite titt som tätt framöver. Sen börjar ”jullovet” som inte är lov, den 20 december Firar jul hemma, det blir säkert lika mysigt som vanligt.

Angående VFU:n så fick jag äntligen tag på min LLU:are (lokala lärarutbildare) och hon verkar supertrevlig

Har fortfarande inte haft ekonomiska resurser att skaffa mig en dator, så jag har hållit tillgodo med unviversitetets till skolarbeten som krävt det och i övrigt har jag helt enkelt avstått. Det är läskigt vad beroende man egentligen är…men jag klarar mig Lite trist bara då man lätt kan vara i kontakt med vänner och familj över nätet och sen att stå och betala bredbandet utan att kunna använda det känns lite surt

Men livet är inte lätt och det är jag glad över! Tänka sig vad positiv jag blivit på senare dag

Hoppas ni alla har det bra!

/Elin